Begreppet diskriminering har samma innebörd oavsett diskrimineringsgrund. Det omfattar direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och instruktioner att diskriminera.

Direkt diskriminering

Direkt diskriminering är när någon behandlas sämre än någon annan behandlas i en jämförbar situation och det har samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna.

Exempel: Ett homosexuellt par blir avvisade ifrån en nöjeslokal för att de öppet visar sin kärlek till varandra.

Indirekt diskriminering

En bestämmelse, ett kriterium eller en regel som framstår som neutral men som i praktiken kan innebära att en person tillhörande någon av de grupper som skyddas av diskrimineringsgrunderna behandlas sämre.

Exempel: En fabrik har som krav att de anställda ska vara minst 163cm långa. Detta innebär, statistiskt sett, att 25% av kvinnor inte kan kvalificera sig för arbetet jämfört med 2% för män. Kravet innebär således att kvinnor blir indirekt diskriminerade.

Trakasserier

Trakasserier är handlingar, beteenden och bemötanden som kränker en persons värdighet och som har samband till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om rasistiska texter, kränkande gester eller förlöjligande eller förnedrande uppförande.

Exempel: En arbetstagare blir utsatt för nedlåtande öknamn p.g.a. sin religiösa övertygelse.

Instruktioner att diskriminera

Att ge en order eller en instruktion till en anställd eller annan som står i beroendeförhållande att diskriminera är förbjudet. Bestämmelsen gäller även när någon åtagit sig att fullgöra ett diskriminerande uppdrag t.ex. om en arbetsgivare skulle säga till en arbetsförmedling att personer av en viss etnisk tillhörighet inte är välkomna på företaget.

Förbud mot repressalier

Den som påstås ha diskriminerat någon enligt dessa lagar får inte utsätta en enskild person för repressalier p.g.a. att han eller hon anmält eller påtalat diskrimineringen eller medverkat i en utredning om denna.

Med repressalier avses ogynnsam behandling eller negativa följder som kan drabba en person som har anmält någon eller anfört klagomål mot vad han eller hon uppfattat som diskriminering.

Vad händer den som bryter mot lagen?

Följderna för den som bryter mot diskrimineringslagen är att denne kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den som blivit utsatt för den diskriminerade behandlingen.

Ersättningen ska vara en kompensation för den kränkning någon har utstått men även ha en avskräckande effekt.

Bevisfrågor

Den som anser sig diskriminerad skall lägga fram uppgifter som ger anledning att anta att det förekommit diskriminering. Motparten skall sedan visa att han eller hon inte utsatt någon för diskriminering.

Den som har diskriminerat kan ställas till svars även om det inte funnits någon avsikt att diskriminera. Även oavsiktlig diskriminering är således förbjuden.